Viktors hat mot kristna
Viktor kom hem från grundskolan med en fråga till pappa:
"Pappa, finns GUD?"
"GUD finns inte, och om Han finns så hatar han människor och försöker döda allihoppa"
Viktor förundrades över det aggressiva negativa svar han genast fick.
Pappa Nils såg hur Viktor såg undrande ut och fortsatte därför att berätta:
"Jag minns när jag gick i grundskolan, hur man var tvungen att lära sig psalmer och bibelord utantill
i skolan..
Minns med stor avsky vår religionslärare som sa åt min klasskompis Olov att läsa bibelordet
som stog uppskriven på tavlan, men då Olov hade dålig syn så läste han fel och fick komma fram
och luta sig över katetern och ta emot 5 rapp med rottingen.
På den tiden fanns inte glasögon.
Olov var mobbad utav flera på skolan och nu blev han förnedrad även av lärarna.
Han gjorde så gott han kunde att hålla gråten inne men många gråter redan på vägen till katetern av rädsla.
Olov fick sedan en ny chans att läsa texten, men det gick ju inte bättre med så mycket tårar i ögonen
och allt hucklande efter gråt så han var bara tyst.
Då blev läraren förbannad och gav honom 8 rapp till..
Olov började hyperventilera efter alla dessa hårda slag och svimmade.
Sjuksystern blev tillkallad.
Senare fick vi veta att han hade astma och varit nära att avlida på grund utav det som skedde.
Jag kände stor avsky och hat mot läraren, och mot allt som hade med kristendom att göra.
Läraren krävde att alla skulle sjunga dom tråkiga psalmerna fint.
Tyckte han inte om en elevs röst, kunde man bli bestraffad för det,
och trots att man inte förstod innebörden så skulle man kunna dom helt utantill.
Vi hade en elev på skolan som bodde i kristen familj, och där blev dom agade varje
Söndag "utifall" dom gjort något fel.
Den eleven tog självmord.
Så om du funderar på Guds existens, ha detta i åminne.
Du ska veta att det står i bibeln att man ska slå sina barn!"
Pappa Nils såg in i sin son, Viktors skräckslagna ögon.
Han hade precis skiljt sig från Amanda, Viktors mamma, för att hon gått och blivit frälst.
"Och om du ens tänker tanken att försöka FRÄLSA Viktor, då ska du få känna på den hat som
kristna människor överfört in i mitt hjärta!" Var det sista Nils sagt åt Amanda..
En djupt sorgsen kvinna som med tårar fått lämna sin familj och sitt hus.
Nils pratade ofta om kristna för Viktor, om korståget och alla möjliga hemskheter.
En stor avsky, hat och mordlust började vakna till liv i Viktors hjärta mot kristna människor.
Han slutade träffa sin mamma, då han inte längre tyckte om henne.
Viktor växte upp och fick jobb på posten,
han kollade igenom varje persons post för att notera deras namn och adress ifall han såg om det fanns något kristet budskap, om det var en kristen tidning, vykort eller vad som helst i posten.
Han planerade att göra dom personerna skada på något vis.
"Dom ska få känna att Gud inte är på deras sida iallafall"
Låg Viktor och tänkte efter att han antecknat nya adresser i sitt häfte, under rubriken
"Misstänkt för kristendom"
Han ville, men kunde inte göra något under arbetspasset, då det skulle blivit alltför uppenbart att
det var postmannen som gjort något.
Viktor tänkte på sin mamma och beslutade sig för att gå och försöka "tala lite vett in i kvinnan",
nu när han ändå var en vuxen respekterad man.
Han köpte en bukett blommor och ringde på hennes dörr, efter 17 år.
En nydtygnd kvinna kom och öppnade dörren, hon sken upp och hennes ögon fick glädjetårar när hon
såg sin son.
"Viktor!" Sa hon, men tordes inte krama om honom då han var så annorlunda.
Men Viktor såg sin mamma som förut och kramade om henne.
"Kom in!" Sa hon glatt.
Viktor steg in och det första han ser var alla Jesus-tavlor och bibeln som låg öppen på bordet.
"Vill du ha kaffe?" Frågade mamman.
"Nej tack.. " Svarade han.
Han gick rakt på sak:
"Du, jag undrar lite om din tro på Gud.. hur kommer det sig att du gör det?"
Amanda tänkte att nu äntligen efter alla år har hon fått bönesvar, nu så ska Viktor äntligen själv
också bli frälst. Hon kände sig väldigt glad och började berätta om Jesus..
"Jag beslutade mig för att ta emot Jesus, för han har dött för mina synder och endast genom honom kommer vi till Gud.."
Amanda hann inte säga så mycket mer då Viktor avbröt henne.
Full utav irritation:
"Jag vet nog allt det där redan.. en man som var upprorisk och beslutades att korsfästas för 2000 år sedan..
Skulle HAN ha något med DIG, AMANDA NILSSON att göra?!
Skulle HAN dö på den tiden för någon som inte fanns och för någon annans synder!?
Hör du inte hur det låter? Du har blivit hjärntvättad, du måste få hjälp! och det är därför jag kommit.
Pappa har saknat dig alla dessa år och sörjer fortfarande."
Amanda förstod då att det inte var sonens tid att ta emot Jesus..
Hon suckade och svarade bara helt enkelt.
"Viktor, Gud älskar dig."
Viktor tog upp bibeln som låg på bordet och rev ut några sidor.
"Ser du inte? Det här är en BOK mamma, en FANTASI BOK,
om den inte funnits skulle du inte förstått överhuvudtaget att Gud finns."
"Viktor!" Skrek mamma till när sidorna revs ut.
"Gud är inget annat än orsak till lidande. Han tog sönder vår familj!"
Viktor reste sig upp och var så upprörd att han förstod att han inte kunde stanna kvar.
I hallen slet han ner en tavla och slängde ner den på golvet så att glaset sprack.
Tårar rann ner för hans kinder.
"Gud är ond, och du har gått med i Hans sekt!..
Ser du mina tårar??" Sa Viktor och pekade på dom..
"Dom är för att jag älskar dig och är så ledsen för din skull."
Sedan gick Viktor och lämnade en gråtande bedrövad mamma.
Hans hat mot kristna och Gud var nu större än innan.
Mamman tog mod till sig efter att hon tänkt ut ett tag, att skriva ett brev till Viktor,
då han faktiskt inte lyssnat på henne:
Mitt älskade barn. 5/9-11
Jag förstår att det är svårt att förstå att det finns en Gud,
då det finns så mycket ondska på jorden..
men tänk på det min son, är det Guds eller människors fel egentligen?
Det kan vara svårt att tro på Gud, när man inte kan se Honom..
men tänk vad mycket det finns som vi inte kan se, men som vi vet ändå finns..
Vind, värme, kärlek.
Det är svårt att tro på Gud, för tron på Gud är en gåva, för de som är beredda att kliva
ur båten och testa att gå på vatten.. d.v.s de som vågar släppa det trygga,
släppa taget om den mänsliga visheten.
Det är en risk man tar, men man vet inte om det funkar förrens man testar.
Gud finns alltid nära, Han gråter, Han skrattar med oss.
Han har skapat alla för ett syfte, dig med min son.
Släpp taget om ditt eget förstånd, du kommer ändå aldrig att kunna förstå allt.
Lita på Gud, lita på att för Honom så är inget omöjligt,
inte ens att sända ner sin egen Son som människa och låta Honom dö på ett kors för alla synder,
även de som inte gjorts än.
Jag älskar dig mycket, men Gud älskar dig mer.
// Amanda Nilsson
Amanda la brevet i sin nattuksbord för att skicka den när rätt läge skulle komma.
Hon tänkte att om hon skulle skicka den nu, skulle sonen inte ta emot budskapet och
skulle säkert bara riva sönder brevet.
Viktor åkte ner till sin pappa.
"Finns det inget vi kan göra, för att hindra att kristendomen sprider sig ännu mer?
Finns det inget vi kan göra för att få dom kristna att förstå att det inte finns någon Gud?!"
Nils svarade lungt.
"Det där handlar om IQ:t vissa är födda dumma och går bara på vilket trams som helst,
det är bäst att låta dom vara, de får lida för sin egen dumhet."
Viktor:
"Om det handlar om att de är korkade, borde det ju vara lika enkelt att lura dom ifrån tron?"
Nils:
"Det går det säkert, men då måste du ju låtsas vara på deras nivå, så att de inte intar försvarsläget."
Viktor skrattade till lite för sig själv, det lät klockrent och enkelt.
"Mamma då? Försökte du med henne?"
Nils:
"Din mamma var ju sjuk, hon påstod sig ha sett änglar och sådant.. Jag var tvungen att ringa psyk,
så dom kom och hämtade henne."
Viktor blev tyst.
Resten av kvällen drack de kaffe, såg på tv och pratade om andra saker.
Samtidigt var Amanda knäböjd vid sängen och bad till Gud för Viktor och Nils själar.
Åren gick på och Viktor hittade en flickvän.
Cesilia. Hon hade glittrande lekfulla ögon men var en lugn och fridfull person som
skrattade mycket.
De träffades genom att Viktor råkade stoppa ner tidningen i hennes postlucka i hennes dörr,
två gånger i rad så hon fick två tidningar av samma slag.
Han hade nämligen precis fått ett samtal och glömde bort att han lagt ner en tidning henner postlåda redan.
När hon öppnade dörren för att ge honom en utav tidningarna hade han börjat asgarva,
han hade sovit för lite natten innan och var lite flamsig.
Det smittade av sig fort på henne och de båda tyckte det var så kul så de ville ses igen.
Efter några veckor så erkände Viktor att han hade känslor för henne, och då hade hon sagt att hon kände likadant.
Cesilia låg i Viktors soffa och såg på tv, medan Viktor kom in med mat till vardagsrummet..
"Oooh, så gott det ser ut älskling!" Sa Cesilia och var på väg att resa sig upp för att hjälpa honom
att bära in saker.
"Nej, sitt kvar! Jag sköter det här!" Sa han och log.
Cesilia skrattade till:
"Okej okej!"
När han kommit in med mat, och dricka i fina glas, kom han in med ljus och sedan stängde han av tv:n
och satte igång planerad bakgrundsmusik.
"Vad är detta nu då?" Undrade Cesilia förvånad.
Viktor:
"Jag ville bara göra det extra mysigt för oss ikväll"
Cesilia:
"Okej.." Log hon.
De åt och sedan började Viktor närma sig Cesilia,
hon lät honom komma och hålla om henne.
Han började pussa på henne, då kände Cesilia att han hade lust att ligga med henne.
"Viktor... jag kan inte.."
"Varför inte?"
"Jag.. jag har inte berättat det här för dig innan.. men jag är troende och vill inte ligga med någon
förrens jag är gift."
"Troende!? På vadå?"
Viktor släppte henne som om hon varit smittad av AIDS och han förändrades på ett ögonblick.
När Cesilia upptäckte att Viktor inte tyckte om det, blev det svårt för henne att svara på hans fråga,
hon ville ju inte mista personen hon höll så kär.
"SVARA!" Röt Viktor.
Cesilia beslutade sig för att lämna stället, så Viktor skulle få lugna ner sig
men när hon reste sig upp och tänkte lämna rummet sa Viktor:
-Du går ingenstans!!
Han kom efter och tog tag i hennes arm hårt.
Cesilia stannade upp och svarade:
"Förstår inte du att jag blir rädd när du håller på såhär? Släpp mig!"
Viktor:
"Inte förrens du sagt VAD du tror på!"
Cesilia tog mod till sig och sa:
"Jag tror på Jesus kristus!!"
Viktor släppte henne med fylldes utav vrede.
Cesilia såg hur hans ögon mörknade och tog upp sina skor och sprang därifrån.
Viktor kastade saker efter henne.
"Kom aldrig mer tillbaka, du är ju sjuk!"
Han gick in till köket och tog fram en kniv, men han tog sig samman och lät henne försvinna ut
i kvällsmörkret..
Cesilia grät. Hennes hjärta längtade till att få vara med Viktor.
För Viktor fortsatte livet rulla på med en större bitterhet,
han började tappa livsgnistan och glädjen till allt.
"Pappa, finns GUD?"
"GUD finns inte, och om Han finns så hatar han människor och försöker döda allihoppa"
Viktor förundrades över det aggressiva negativa svar han genast fick.
Pappa Nils såg hur Viktor såg undrande ut och fortsatte därför att berätta:
"Jag minns när jag gick i grundskolan, hur man var tvungen att lära sig psalmer och bibelord utantill
i skolan..
Minns med stor avsky vår religionslärare som sa åt min klasskompis Olov att läsa bibelordet
som stog uppskriven på tavlan, men då Olov hade dålig syn så läste han fel och fick komma fram
och luta sig över katetern och ta emot 5 rapp med rottingen.
På den tiden fanns inte glasögon.
Olov var mobbad utav flera på skolan och nu blev han förnedrad även av lärarna.
Han gjorde så gott han kunde att hålla gråten inne men många gråter redan på vägen till katetern av rädsla.
Olov fick sedan en ny chans att läsa texten, men det gick ju inte bättre med så mycket tårar i ögonen
och allt hucklande efter gråt så han var bara tyst.
Då blev läraren förbannad och gav honom 8 rapp till..
Olov började hyperventilera efter alla dessa hårda slag och svimmade.
Sjuksystern blev tillkallad.
Senare fick vi veta att han hade astma och varit nära att avlida på grund utav det som skedde.
Jag kände stor avsky och hat mot läraren, och mot allt som hade med kristendom att göra.
Läraren krävde att alla skulle sjunga dom tråkiga psalmerna fint.
Tyckte han inte om en elevs röst, kunde man bli bestraffad för det,
och trots att man inte förstod innebörden så skulle man kunna dom helt utantill.
Vi hade en elev på skolan som bodde i kristen familj, och där blev dom agade varje
Söndag "utifall" dom gjort något fel.
Den eleven tog självmord.
Så om du funderar på Guds existens, ha detta i åminne.
Du ska veta att det står i bibeln att man ska slå sina barn!"
Pappa Nils såg in i sin son, Viktors skräckslagna ögon.
Han hade precis skiljt sig från Amanda, Viktors mamma, för att hon gått och blivit frälst.
"Och om du ens tänker tanken att försöka FRÄLSA Viktor, då ska du få känna på den hat som
kristna människor överfört in i mitt hjärta!" Var det sista Nils sagt åt Amanda..
En djupt sorgsen kvinna som med tårar fått lämna sin familj och sitt hus.
Nils pratade ofta om kristna för Viktor, om korståget och alla möjliga hemskheter.
En stor avsky, hat och mordlust började vakna till liv i Viktors hjärta mot kristna människor.
Han slutade träffa sin mamma, då han inte längre tyckte om henne.
Viktor växte upp och fick jobb på posten,
han kollade igenom varje persons post för att notera deras namn och adress ifall han såg om det fanns något kristet budskap, om det var en kristen tidning, vykort eller vad som helst i posten.
Han planerade att göra dom personerna skada på något vis.
"Dom ska få känna att Gud inte är på deras sida iallafall"
Låg Viktor och tänkte efter att han antecknat nya adresser i sitt häfte, under rubriken
"Misstänkt för kristendom"
Han ville, men kunde inte göra något under arbetspasset, då det skulle blivit alltför uppenbart att
det var postmannen som gjort något.
Viktor tänkte på sin mamma och beslutade sig för att gå och försöka "tala lite vett in i kvinnan",
nu när han ändå var en vuxen respekterad man.
Han köpte en bukett blommor och ringde på hennes dörr, efter 17 år.
En nydtygnd kvinna kom och öppnade dörren, hon sken upp och hennes ögon fick glädjetårar när hon
såg sin son.
"Viktor!" Sa hon, men tordes inte krama om honom då han var så annorlunda.
Men Viktor såg sin mamma som förut och kramade om henne.
"Kom in!" Sa hon glatt.
Viktor steg in och det första han ser var alla Jesus-tavlor och bibeln som låg öppen på bordet.
"Vill du ha kaffe?" Frågade mamman.
"Nej tack.. " Svarade han.
Han gick rakt på sak:
"Du, jag undrar lite om din tro på Gud.. hur kommer det sig att du gör det?"
Amanda tänkte att nu äntligen efter alla år har hon fått bönesvar, nu så ska Viktor äntligen själv
också bli frälst. Hon kände sig väldigt glad och började berätta om Jesus..
"Jag beslutade mig för att ta emot Jesus, för han har dött för mina synder och endast genom honom kommer vi till Gud.."
Amanda hann inte säga så mycket mer då Viktor avbröt henne.
Full utav irritation:
"Jag vet nog allt det där redan.. en man som var upprorisk och beslutades att korsfästas för 2000 år sedan..
Skulle HAN ha något med DIG, AMANDA NILSSON att göra?!
Skulle HAN dö på den tiden för någon som inte fanns och för någon annans synder!?
Hör du inte hur det låter? Du har blivit hjärntvättad, du måste få hjälp! och det är därför jag kommit.
Pappa har saknat dig alla dessa år och sörjer fortfarande."
Amanda förstod då att det inte var sonens tid att ta emot Jesus..
Hon suckade och svarade bara helt enkelt.
"Viktor, Gud älskar dig."
Viktor tog upp bibeln som låg på bordet och rev ut några sidor.
"Ser du inte? Det här är en BOK mamma, en FANTASI BOK,
om den inte funnits skulle du inte förstått överhuvudtaget att Gud finns."
"Viktor!" Skrek mamma till när sidorna revs ut.
"Gud är inget annat än orsak till lidande. Han tog sönder vår familj!"
Viktor reste sig upp och var så upprörd att han förstod att han inte kunde stanna kvar.
I hallen slet han ner en tavla och slängde ner den på golvet så att glaset sprack.
Tårar rann ner för hans kinder.
"Gud är ond, och du har gått med i Hans sekt!..
Ser du mina tårar??" Sa Viktor och pekade på dom..
"Dom är för att jag älskar dig och är så ledsen för din skull."
Sedan gick Viktor och lämnade en gråtande bedrövad mamma.
Hans hat mot kristna och Gud var nu större än innan.
Mamman tog mod till sig efter att hon tänkt ut ett tag, att skriva ett brev till Viktor,
då han faktiskt inte lyssnat på henne:
Mitt älskade barn. 5/9-11
Jag förstår att det är svårt att förstå att det finns en Gud,
då det finns så mycket ondska på jorden..
men tänk på det min son, är det Guds eller människors fel egentligen?
Det kan vara svårt att tro på Gud, när man inte kan se Honom..
men tänk vad mycket det finns som vi inte kan se, men som vi vet ändå finns..
Vind, värme, kärlek.
Det är svårt att tro på Gud, för tron på Gud är en gåva, för de som är beredda att kliva
ur båten och testa att gå på vatten.. d.v.s de som vågar släppa det trygga,
släppa taget om den mänsliga visheten.
Det är en risk man tar, men man vet inte om det funkar förrens man testar.
Gud finns alltid nära, Han gråter, Han skrattar med oss.
Han har skapat alla för ett syfte, dig med min son.
Släpp taget om ditt eget förstånd, du kommer ändå aldrig att kunna förstå allt.
Lita på Gud, lita på att för Honom så är inget omöjligt,
inte ens att sända ner sin egen Son som människa och låta Honom dö på ett kors för alla synder,
även de som inte gjorts än.
Jag älskar dig mycket, men Gud älskar dig mer.
// Amanda Nilsson
Amanda la brevet i sin nattuksbord för att skicka den när rätt läge skulle komma.
Hon tänkte att om hon skulle skicka den nu, skulle sonen inte ta emot budskapet och
skulle säkert bara riva sönder brevet.
Viktor åkte ner till sin pappa.
"Finns det inget vi kan göra, för att hindra att kristendomen sprider sig ännu mer?
Finns det inget vi kan göra för att få dom kristna att förstå att det inte finns någon Gud?!"
Nils svarade lungt.
"Det där handlar om IQ:t vissa är födda dumma och går bara på vilket trams som helst,
det är bäst att låta dom vara, de får lida för sin egen dumhet."
Viktor:
"Om det handlar om att de är korkade, borde det ju vara lika enkelt att lura dom ifrån tron?"
Nils:
"Det går det säkert, men då måste du ju låtsas vara på deras nivå, så att de inte intar försvarsläget."
Viktor skrattade till lite för sig själv, det lät klockrent och enkelt.
"Mamma då? Försökte du med henne?"
Nils:
"Din mamma var ju sjuk, hon påstod sig ha sett änglar och sådant.. Jag var tvungen att ringa psyk,
så dom kom och hämtade henne."
Viktor blev tyst.
Resten av kvällen drack de kaffe, såg på tv och pratade om andra saker.
Samtidigt var Amanda knäböjd vid sängen och bad till Gud för Viktor och Nils själar.
Åren gick på och Viktor hittade en flickvän.
Cesilia. Hon hade glittrande lekfulla ögon men var en lugn och fridfull person som
skrattade mycket.
De träffades genom att Viktor råkade stoppa ner tidningen i hennes postlucka i hennes dörr,
två gånger i rad så hon fick två tidningar av samma slag.
Han hade nämligen precis fått ett samtal och glömde bort att han lagt ner en tidning henner postlåda redan.
När hon öppnade dörren för att ge honom en utav tidningarna hade han börjat asgarva,
han hade sovit för lite natten innan och var lite flamsig.
Det smittade av sig fort på henne och de båda tyckte det var så kul så de ville ses igen.
Efter några veckor så erkände Viktor att han hade känslor för henne, och då hade hon sagt att hon kände likadant.
Cesilia låg i Viktors soffa och såg på tv, medan Viktor kom in med mat till vardagsrummet..
"Oooh, så gott det ser ut älskling!" Sa Cesilia och var på väg att resa sig upp för att hjälpa honom
att bära in saker.
"Nej, sitt kvar! Jag sköter det här!" Sa han och log.
Cesilia skrattade till:
"Okej okej!"
När han kommit in med mat, och dricka i fina glas, kom han in med ljus och sedan stängde han av tv:n
och satte igång planerad bakgrundsmusik.
"Vad är detta nu då?" Undrade Cesilia förvånad.
Viktor:
"Jag ville bara göra det extra mysigt för oss ikväll"
Cesilia:
"Okej.." Log hon.
De åt och sedan började Viktor närma sig Cesilia,
hon lät honom komma och hålla om henne.
Han började pussa på henne, då kände Cesilia att han hade lust att ligga med henne.
"Viktor... jag kan inte.."
"Varför inte?"
"Jag.. jag har inte berättat det här för dig innan.. men jag är troende och vill inte ligga med någon
förrens jag är gift."
"Troende!? På vadå?"
Viktor släppte henne som om hon varit smittad av AIDS och han förändrades på ett ögonblick.
När Cesilia upptäckte att Viktor inte tyckte om det, blev det svårt för henne att svara på hans fråga,
hon ville ju inte mista personen hon höll så kär.
"SVARA!" Röt Viktor.
Cesilia beslutade sig för att lämna stället, så Viktor skulle få lugna ner sig
men när hon reste sig upp och tänkte lämna rummet sa Viktor:
-Du går ingenstans!!
Han kom efter och tog tag i hennes arm hårt.
Cesilia stannade upp och svarade:
"Förstår inte du att jag blir rädd när du håller på såhär? Släpp mig!"
Viktor:
"Inte förrens du sagt VAD du tror på!"
Cesilia tog mod till sig och sa:
"Jag tror på Jesus kristus!!"
Viktor släppte henne med fylldes utav vrede.
Cesilia såg hur hans ögon mörknade och tog upp sina skor och sprang därifrån.
Viktor kastade saker efter henne.
"Kom aldrig mer tillbaka, du är ju sjuk!"
Han gick in till köket och tog fram en kniv, men han tog sig samman och lät henne försvinna ut
i kvällsmörkret..
Cesilia grät. Hennes hjärta längtade till att få vara med Viktor.
För Viktor fortsatte livet rulla på med en större bitterhet,
han började tappa livsgnistan och glädjen till allt.
De kristna hade enligt honom förstört hans liv.
Några månader därefter kom ett besked att mamma, Amanda dött i cancer.
När hennes lägenhet tömdes hittades även brevet till Viktor.
Han läste det med djup sorg över sin mammas död.
Efter brevet grät han ut till Gud.
"Gud, du förstörde vår familj, och nu har du tagit mamma ifrån mig,
är det verkligen vad du vill? Bara ont till oss och hela världen?"
I flera dagar gjorde han det som en rutin att innan han somnade, han läste om brevet,
"vad är det jag missat? Hur kunde hon plötsligt bli såhär dum? Hur kan hon skriva såhär med sådan säkerhet?"
"Tänk om hon ändå inte är helt korkad?" Tänkte Viktor för sig själv.
"Hon hade ju iallafall sådan frid och kärlek i sina ögon, till skillnad från pappa....
samma frid och kärlek som Cesilia hade.."
Viktor fick en stark saknad efter Cesilia.
"Kanske hon kan svara på de frågor jag inte ställde mamma."
Viktor skickade ett sms till Cesilia:
"Cesila förlåt för mitt beteende det gick långt överstyr
jag skulle vilja träffa dig och förklara.."
Cesilia blev glad över smset, hon hade förlåtit honom och de sågs redan samma kväll.
De kramade om varandra så fort de sågs.
"Alltså jag förstår inte, jag kunde i värsta fall ha dödat dig, hur kan du vara så
snabb på att förlåta mig?" Sa Viktor.
"Jag är inte rädd för att dö... jag är mer rädd för att mista dig."
Sa hon och skrattade till.
Viktor blev allvarlig.
Jag har flera frågor jag måste få svar på.
"Hur kan du vara så kärleksfull och snäll, när GUD är så ond?"
"GUD är inte ond, faktum är snarare tvärtom, finns ingen som älskar som Han gör"
Svarade hon med sin milda blick och log.
"Hur kan du prata om Honom som om du visste att Han fanns, fast man varken kan se eller höra Honom?"
Cesilia tänkte till lite:
"Jag har inte fått se eller höra Honom tala, men jag har fått uppleva Honom, jag har fått känna Hans närvaro och sett hur han förändrade mitt liv, så fort jag gav Honom mitt liv."
Viktor kände sig frustrerad
"Varför skulle en GUD som finns, gömma sig om Han vill att man tror på Honom?"
"..Jag vet inte Viktor, GUD är en Ande, Han finns i Anden och vi kna bara möta Honom med vår Ande."
"Cesilia, hur kan du vara så säker på att det fanns en man som hette Jesus som dog för dig för 2000 år sedan?"
"Yeshua, kallades han då.. Jag vet för mitt samvete blev helt rent efter att jag fått förlåtelse från Honom"
Viktor klarade inte av mer..
"Jag går hem nu, men en sista fråga, hur gör jag för att möta Honom?"
"GUD hör dig när du uppriktigt ber Honom från ditt hjärta och kommer att svara"
Cesilia gav Viktor en cd-skiva med kristen musik som hon ville att han skulle lyssna på.
Viktor tog sig hem med sin bil, såg en mäktig solnedgång,
i sitt hjärta hade han redan ställt GUD frågan
"Finns du verkligen?"
Det var något annorlunda och märkligt med den solnedgången och den kvällen,
han parkerade bilen för att bara njuta av solnedgången.
Han satte på skivan, gick utanför bilen och lutade sig mot bilens huvud med dörren öppen så han kunde höra musiken.
Plötsligt såg han det, han såg livet, han såg den vackra naturen, han såg människor och ..allt
och förstod.
"Jag har varit korkad som inte sett det här innan, hur kan det här finnas till utan en Skapare?"
Musiken gjorde tillfället extra känsligt.
Plötsligt uppfylldes Viktor av en enorm kärlek och glädje och frid.
"Är det här du GUD?" sa han samtidigt som han bara visste att det var precis det det var.
Han grät ut all bitterhet, ångrade all den hat han burit inom sig, alla bortslösade år,
"mamma, förlåt mig.."
Några månader därefter kom ett besked att mamma, Amanda dött i cancer.
När hennes lägenhet tömdes hittades även brevet till Viktor.
Han läste det med djup sorg över sin mammas död.
Efter brevet grät han ut till Gud.
"Gud, du förstörde vår familj, och nu har du tagit mamma ifrån mig,
är det verkligen vad du vill? Bara ont till oss och hela världen?"
I flera dagar gjorde han det som en rutin att innan han somnade, han läste om brevet,
"vad är det jag missat? Hur kunde hon plötsligt bli såhär dum? Hur kan hon skriva såhär med sådan säkerhet?"
"Tänk om hon ändå inte är helt korkad?" Tänkte Viktor för sig själv.
"Hon hade ju iallafall sådan frid och kärlek i sina ögon, till skillnad från pappa....
samma frid och kärlek som Cesilia hade.."
Viktor fick en stark saknad efter Cesilia.
"Kanske hon kan svara på de frågor jag inte ställde mamma."
Viktor skickade ett sms till Cesilia:
"Cesila förlåt för mitt beteende det gick långt överstyr
jag skulle vilja träffa dig och förklara.."
Cesilia blev glad över smset, hon hade förlåtit honom och de sågs redan samma kväll.
De kramade om varandra så fort de sågs.
"Alltså jag förstår inte, jag kunde i värsta fall ha dödat dig, hur kan du vara så
snabb på att förlåta mig?" Sa Viktor.
"Jag är inte rädd för att dö... jag är mer rädd för att mista dig."
Sa hon och skrattade till.
Viktor blev allvarlig.
Jag har flera frågor jag måste få svar på.
"Hur kan du vara så kärleksfull och snäll, när GUD är så ond?"
"GUD är inte ond, faktum är snarare tvärtom, finns ingen som älskar som Han gör"
Svarade hon med sin milda blick och log.
"Hur kan du prata om Honom som om du visste att Han fanns, fast man varken kan se eller höra Honom?"
Cesilia tänkte till lite:
"Jag har inte fått se eller höra Honom tala, men jag har fått uppleva Honom, jag har fått känna Hans närvaro och sett hur han förändrade mitt liv, så fort jag gav Honom mitt liv."
Viktor kände sig frustrerad
"Varför skulle en GUD som finns, gömma sig om Han vill att man tror på Honom?"
"..Jag vet inte Viktor, GUD är en Ande, Han finns i Anden och vi kna bara möta Honom med vår Ande."
"Cesilia, hur kan du vara så säker på att det fanns en man som hette Jesus som dog för dig för 2000 år sedan?"
"Yeshua, kallades han då.. Jag vet för mitt samvete blev helt rent efter att jag fått förlåtelse från Honom"
Viktor klarade inte av mer..
"Jag går hem nu, men en sista fråga, hur gör jag för att möta Honom?"
"GUD hör dig när du uppriktigt ber Honom från ditt hjärta och kommer att svara"
Cesilia gav Viktor en cd-skiva med kristen musik som hon ville att han skulle lyssna på.
Viktor tog sig hem med sin bil, såg en mäktig solnedgång,
i sitt hjärta hade han redan ställt GUD frågan
"Finns du verkligen?"
Det var något annorlunda och märkligt med den solnedgången och den kvällen,
han parkerade bilen för att bara njuta av solnedgången.
Han satte på skivan, gick utanför bilen och lutade sig mot bilens huvud med dörren öppen så han kunde höra musiken.
Plötsligt såg han det, han såg livet, han såg den vackra naturen, han såg människor och ..allt
och förstod.
"Jag har varit korkad som inte sett det här innan, hur kan det här finnas till utan en Skapare?"
Musiken gjorde tillfället extra känsligt.
Plötsligt uppfylldes Viktor av en enorm kärlek och glädje och frid.
"Är det här du GUD?" sa han samtidigt som han bara visste att det var precis det det var.
Han grät ut all bitterhet, ångrade all den hat han burit inom sig, alla bortslösade år,
"mamma, förlåt mig.."
"Gud förlåt mig"
Viktor satte sig i bilen ringde och åkte tillbaka till Cesilia.
I Cesilias lägenhet var atmosfären ljuvlig, han visste att GUD var också där.
"Jag vet att GUD finns, jag fick möta Honom, får jag komma in?"
Sa han med rödsvullna ögon av gråt.
Cesilia välkomnade honom med stor glädje.
De böjde knä tillsammans i vardagsrummet och Viktor bad en bön efter Cesilia:
"Tack Jesus för att du dött för mina synder på korset,
jag ber dig om förlåtelse över mina synder och ber att du ska bli herre över mitt liv nu"
Cesilia lade sin hand på Viktors axel och bad för honom med ett främmande språk.
Hon skrattade till när hon såg hur förvånad Viktor blev
"Jag ska visa dig i bibeln vad det är för något"
Viktor blev bekant med bibeln och kristna,
fick höra massor med saker som GUD gjort och gör bland kristna.
Hur Han helar och botar sjuka, låter ben och armar växa ut,
väcker döda till liv...
"GUD gör så mycket bland kristna och vi har ingen aning om det??"
Viktor var så förundrad.
Personer som lider mentalt får hjälp genom att någon ber för dom och befaller problemet att försvinna?
Viktor började läsa igenom bibeln,
och fast det fanns en del ställen som han hade mycket svårt att förstå,
så visste han, GUD fanns och älskar alla, ville det bästa för alla.