~ Kristna noveller ~

På soffan sitter den äldre tanten som Emma fått se i sina drömmar.
Den äldre kvinnan reser sig upp och mottager glatt Emma.

"Hej, talar du svenska?" Undrar tanten.
Emma svarar glatt
"Ja! Det gör jag, Gud har fört mig hit för att missionera i er stad och jag behöver någonstans att bo på"
"Prisad vare Herren! Mitt namn är Annelie, jag har bott här i Kunuru i 18 år, driver ett barnhem där det bor 28 barn för tillfället och har bett Gud om att sända hit fler folk. Du är välkommen att bo hos oss!"

Emma och Annelie fick mycket att prata om, Annelie hade inte sätt till en Svensk sedan hon kom till landet,

och skojade om att hon nästan glömt hur de såg ut.

Annelie tog Emma till ett stort vackert grönt hus med stor gård,
men det vackraste av allt var alla barnen.

De strålade som en stjärnklar himmel en svart natt.
"Vilka är dessa barn? Undrade Emma"

"De flesta är barn till martyrer."

"Oh.."

 

Annelie visade runt, de hade ett klassrum, barnens sovrum, kök, och sist till Emmas rum.
"Detta rum har jag hållt ledig i väntan på att Gud skulle skicka hit någon."

"Vad vill du ha hjälp med här?" Undrade Emma.

"Jag skulle egentligen bara behöva någon som lär barnen Engelska, då jag själv inte kan det.
Du får självklart lära ut annat också. Vi presenterar dig för alla ikväll och så får du börja imorgon"

Emma log, hon hade ingen aning om att det var barn hon skulle hålla på med när hon väl kom fram,
men hon kände att GUD lagt ner en ovanligt stor kärlek för dessa barn.